torsdag 15 augusti 2013

Varför får förtroendevalda ersättning för sina resor?

I ett par dagar har Växjöpolitik rapporterat om ett par olika förtroendevalda som slarvat med sina reseersättningar. Jag kan visserligen inte säkert veta, men jag har en känsla av att de inte har fuskat medvetet utan att de bara varit slarviga. Frågan är dock - varför får förtroendevalda ersättning för att ta sig till jobbet? En och annan förtroendevald höjer nu på ögonbrynen och säger - det är inget jobb det är ett förtroendeuppdrag. Kärt barn har många namn säger jag, så nu blir det jobb.

För att återgå till frågan om reseersättningar. De förtroendevalda har rätt till ersättning om sträckan överstiger 5 km enkel väg och om sträckan dessutom överstiger 15 km får de ersättning för tiden de har suttit i bilen. Vi tar ett exempel med en förtroendevald boende några mil utanför Växjö. För varje resa som denna person gör får han/hon en ersättning, som han/hon har rätt till enligt konstens alla regler, på ett par hundra kronor.. En viss del skattar han/hon även på. Det är visserligen inga stora pengar. Men om vi talar om principen - varför ska den förtroendevalde ha denna ersättning?

Ja för att han/hon måste åka flera mil nästan varje dag. Det sliter på bilen och bensinen är inte gratis. Nej det är helt rätt. Det sliter på bilen och bensinen eller etanolen för den delen, är inte gratis. Men alla dessa som pendlar till från sina bostäder runt om i Växjö kommun varje dag. Hur har dem det? De får ingen ersättning. Flera av dessa personen har inte heller möjlighet att åka kollektivt då de bor ute på landsbygden eller arbetar obekväma tider då det inte finns något annat alternativ än bil. Visst de får visserligen göra avdrag på skatten. Men de första 10000 kr måste du undanta ditt avdrag.

Personer som förespråkar reseersättningar för förtroendevalda kommer lyfta upp att det handlar om personer som engagera sig för något de gör på sin fritid. De lägger ner mycket tid och de får bara ersättning för de som sker i tjänsten. Vissa lyfter fram argumentet att vi måste ha dessa ersättningar annars kommer vi inte få några som vill engagera sig. Detta med de ekonomiska argumenten är intressanta då det inte finns en förtroendevald som är beredd att ställa sig upp och säga - Jag gör detta för pengarna! Visst finns de dem som tänker dessa tankar. Men de allra flesta engagerar sig för att de vill förändra och påverka politiken och samhället. Dessutom är ersättningarna relativt höga att de gott och väl borde täcka kostnaderna för att köra.

När jag genomförde undersökningen la jag dessutom märke till en sak till, som också talar emot behovet av ersättningar. En av de som jag undersökte arbetar i Växjö och sysslar med politik vid sidan av. Denna person begär ersättning för alla sammanträden, trots att personen ändå skulle kört till Växjö för att ta sig till sina ordinarie arbetsplats. Så de dagar personen har sammanträden i kommunhuset ersätter skattebetalarna dennes vanliga arbetsresor.

Med tanke på slavar och de moraliska aspekterna ser jag inga anledningar till varför förtroendevalda inom kommunpolitiken ska ha ersättning för sina resor. Alla kan göra avdrag för sina arbetsresor och det finns kollektivtrafik. Ett vanligt jobb är inte frivilligt och olika omständigheter påverkar var du bor - men att vara politiskt aktiv är helt och hållet frivilligt.

Eller vad tycker du? Kommentera gärna.

2 kommentarer:

  1. "Så de dagar personen har sammanträden i kommunhuset ersätter skattebetalarna dennes vanliga arbetsresor"

    ...som personen dessutom förmodligen gör avdrag på skatten för och "kapar" lite eller hela 10 000kr som man ska komma upp i.

    SvaraRadera
  2. Jag vet inte hur reglerna ser ut i Växjö, men i Älmhult får du ingen reseersättning om du har har ett jobb i Älmhult och det är en arbetsdag, något jag tycker är rimligt.

    Jobbar du eller bor någon annanstans än där de politiska mötena äger rum så tycker jag det är rimligt med körersättning för resorna, eftersom du inte kan göra avdrag för dem som om det är ett jobb du åker till.

    SvaraRadera